Människor med vårdyrken: Kroniskt sjuka patienter som lider av trötthet
Att hjälpa, stödja och följa med de äldre är en viktig uppgift. Ett arbete som ger mening. Ett yrke med ett syfte. Å andra sidan: Vård och skötsel är hårt arbete. Men detta arbete är oumbärligt, framför allt inom hälsosektorn. Och vi kommer alla en dag att bli gamla. Detta gör sjuksköterskeyrket framtidssäkert. Och för många är det fortfarande ett tillfredsställande kall i livet. Men siffrorna talar ett annat språk och tyder inte på någon hög grad av arbetstillfredsställelse. Allt färre människor, främst kvinnor, är villiga att utföra dessa jobb. 90 % av all vårdpersonal i världen är kvinnor och arbetar för det mesta heltid. Men det är bara ett fåtal som stannar kvar länge på jobbet. Och även om motivationen är hög: Många kvinnor som arbetar inom vården, på sjukhus, vårdhem eller inom hemtjänsten kastar in handduken eftersom de inte längre kan eller vill fortsätta arbeta under de rådande förhållandena, varken psykiskt eller fysiskt.
Bara för att ge en känsla för problemets omfattning: I en industriell ekonomi som Tyskland söker arbetsgivarna i genomsnitt fortfarande efter ersättare 183 dagar efter att arbetstagarna har sagt upp sig. Detta är ett tydligt tecken på brist på kvalificerad personal. Medelåldern för anställda inom vården i Tyskland är 50 år, och situationen är likartad i andra västländer som Sverige och Kanada. Bilden av vården i Sverige är bättre än i Tyskland eftersom nästan alla vårdare där har högskoleutbildning. Detta har dock inte satt stopp för problemet med bristen på nyrekryteringar och inflödet av unga talanger.
Nyligen slog Världshälsoorganisationen larm. I sin rapport som publicerades 2020 hävdade WHO att bristen på personal inom vården i världen uppgick till cirka 5,9 miljoner. Redan nu ger miljontals laterala rekryter stöd i branschen. För att undvika en kris inom vården skulle varje land behöva öka antalet vårdpersonal som slutför sin utbildning varje år med i genomsnitt 8 %. Men hur ska det gå till?
Skapa tid och kvalitet för vården
Enligt International Council of Nurses (ICN) är problemen inom vården likartade över hela världen: För det första finns det för många aktiviteter som inte har så mycket med vården att göra och som också måste skötas. För det andra underskattas den enorma potential som finns inom vården, och för det tredje är lönenivåerna i denna sektor lägre än i jämförbara yrken. Det är så det är. Och har så varit under en lång tid.
Fråga anställda inom mobila vårdtjänster om deras vardagliga problem och krav och allt blir tydligt: Tiden är knapp och de som arbetar inom yrket är tyngda av för mycket byråkrati. Allt från att fylla sprutor med insulin till att hjälpa till med middagen – det är mycket som måste göras på en gång. Det som blir lidande är sociala kontakter och kvalitetstid med de boende. Följaktligen faller förebyggande åtgärder som syftar till att upprätthålla eller till och med förbättra de äldres hälsa vid sidan av vägen. Låt oss inte glömma: Geriatrisk vårdutbildning handlar om omfattande vård, som tillgodoser individuella behov. Men just detta är något som ofta försummas i det dagliga arbetslivet. Lösningar som frigör tid för vård och förbättrar personalens motivation efterlyses: från digitalisering av vårddokumentation till nya, mer flexibla arbetstidsmodeller och riktad användning av frivilliga hjälpare. Allt som frigör tid bidrar till att öka arbetsglädjen och medarbetarnas lojalitet mot företaget.
Större uppskattning för vårdarbetet
Och hur är det med potentialen för vårdpersonalen? Det finns länder där medarbetarna har ett större ansvar. Medan läkare i Tyskland delegerar uppgifter till vårdpersonal, gäller principen om individuellt ansvar i länder som Schweiz, Nederländerna och Sverige. Vårdare har större frihet att fatta beslut och kan komma med egna lösningar på hur de bäst ska behandla personer i deras vård. Detta skapar arbetsglädje och ökar igenkänningen. Det öppnar även upp möjligheten för självorganisering, vilket i sin tur leder till att jobben förbättras och blir mer attraktiva. Akademiseringen av detta yrkesområde kan också bidra, samtidigt som man i tid säkerställer högre kvalifikationsnivåer. Detta, i kombination med rättvisa löner, skapar uppskattning. Vilket tar oss tillbaka till det vi sa inledningsvis: ett vårdjobb måste ge mening. Och det borde ligga i allas intresse att redan nu börja förändra morgondagens vård. Ingen av oss blir ju trots allt yngre. Personer födda 2020 har en genomsnittlig förväntad livslängd på 81 år. Och vem vill inte bli väl omhändertagen i livets sista fas? Och hålla sig i form och frisk så länge som möjligt?
Den här artikeln är en del av vår kundtidning “PROconcept”. Ladda gärna ner den digitala versionen av tidningen.
